.

Eftersom jag gillar att skryta om min stabila ekonomi så kan jag börja detta blogginlägg med att säga att jag för tillfället är ovän med min gula plåtlåda. Den låter döende, skämmer ut mig på vägarna och kostar dessutom alldeles för mycket pengar. Förhoppningsvis kommer vår relation att lappas ihop efter lite parterapi och delbyten.

Som om inte det är utgift nog så går Max i husköpartankar (what the fuck?) Killen som är för snål för att ens köpa sig en vettig vinterjacka tänker glatt punga ut med en halv miljon för en bostad. Sure, inte mig emot men va hände med "Vi måste båda ha välbetalda fastanställningar" och "Det kostar alldeles för mycket att underhålla ett hus"?
Visst vore det helt fantastiskt att slippa stan och kunna ha hästkräket bakom husknuten men jag håller förhoppningarna låga (riktigt sådär bottenlåga) för ärligt talat, vi är fattiga.

För övrigt känner jag ett starkt behov av en bloggdesign. Inget superflashigt, vad som helst bara jag slipper denna deprimerande kontorsdesign. Snorfult är det.