.

You don't feel the fall.
Hope when the water rises,
You built a wall.

Hope when the crowd screams out
It's screaming your name
Hope if everybody runs
You choose to stay ♥

 

 

 

 

 

 

Som hemmablind kuseägare är det förjävlakul att kunna bläddra tillbaka i arkivet och inse att det har skett lite förändringar trots allt! Min anorektiska hästräka har på mindre än ett år förvandlats till en inte fullt så anorektisk hästräka. El fantastico!

Att detta dessutom främst beror på den icke uträknade, fina foderstaten snarare än ridning (pga alla skador ofc) ger ett ännu finare kvitto på att en häst inte måste vara i full tävlingskondition för att få vara lite fin i kroppen. Suck on that era "min kuse är ful för att denne har vilat i två månader"fläskpuckon!

 

Min fantastiska pojkvän/sambo/bihang/kalladetvaduvill erbjöd sig att vara paparazzi igår och tryckte in cykeln i bilen (det borde vara livstidsstraff på att köra bil utan dragkrok) för att kunna hänga med oss till stranden. Mon Amie blev alldeles varm i trosan av att äntligen få sällskap på uteritten och inbillade sig blint att sambo på cykel var sambo på extremt liten ponny, vilket i sin tur resulterade att hon fick panik om cykeln speedade på lite för fort och hon hamnade på efterkälken. Det passade heller inte att gå fram om denne inte var precis framför eller jämte henne.

 

En överladdad häst och en förvånansvärt skillad pojkvänsfotograf resulterade i några Top Model potentiella bilder som jag nu tänker bjussa på!