Vi blickar framåt
Under vår promenaddebut i helgen blev det ganska glasklart att det inte har skett någon större förändring på skadefronten. Mon Amie är en riktig liten kämpe och när hon får komma ut är hon precis som vilken störtmysig, pigg, levnadsglad häst som helst. Men bara det att grimman ligger an mot nacken blir ofta ett irritationsmoment och ännu värre blir det när det uppstår ett högre tryck där.
Det i sin tur innebär att jag har fått utesluta allt vad "vanliga" träns heter. Idén om ett Dyon the difference-träns fick jag också lägga på hyllan efter att ha insett hur många (ordentligt spända) remmar det krävs för att hålla skiten på plats.
Så nu är detta bett på väg hem till mig.
För den som är nyfiken så förväntas det utseende/funktionsmässiga slutresultatet se ut såhär...
Jag är riktigt förväntansfull och tror att det alldeles säkert kommer gå helt kalas att rida med detta bett om bara Mon Amie accepterar det (:
Snaart hoppas jag att vi är där igen...
Kommentarer
Postat av: Celie
Hjälp, vad coolt!!
Svar:
Agata Johansson
Trackback
