.

Preciis när mitt bloggflow börjar frodas som mest lyckas jag, dagen innan den efterlängtade MyDog mässan, starta det nya året med en bilolycka som kunde kostat mig livet. Spank you Karma!

Att man kör som ett praktexemplar och inväntar fri sikt i sisådär 7 minuter innan man gör en vänstersväng ut på en stor väg, spelar uppenbarligen ingen som helst roll när små bondpojkar kör i en hastighet likt fast & furios och placerar sin front i min förarsida.

Jag hann skymta ett par lyktor i ögonvrån, sen blev jag medvetslös tills polis, brandkår och ambulans var på plats och puttade liv i mig. Det var blod överallt och jag satt fastklämd mellan sätet och den intrycka bildörren från midjan ner till knät.

Brandkåren tvingades klippa loss mig från bilen som var i så uselt skick att ambulanspersonalen fick ta ut mig på en bår genom bagaget.

Ett gäng styng i ansiktet, en natt på sjukhus och någon vecka hoppandes fram på kryckor senare hade jag läkt ihop rätt fint.

Idag 1,5 månad senare är det bara ärren som kvarstår.

Istället har jag köpt mig en V50, en värdig, fin efterträdare trots att barn inte längre spöar skiten ur varann när jag kommer körandes.

Fördelarna med bra dragvikter, låg bränsleförbrukning, starka dieselhästar och oändligt med utrymme väger dock, till min stora glädje, tyngre än lite slagsmål på daglig basis.